Sveriges Tandläkarförbunds Kamrathjälp är en stiftelse som startades redan under andra världskriget för att stödja anhöriga till tandläkarkollegor som blev inkallade i militär beredskap. Stiftelsen är fullt verksam än i dag och har som ändamål ”att i första hand lämna understöd till behövande tandläkare eller dennes familj, som oförskyllt råkat i ekonomiskt trångmål.” Och ”i andra hand lämna understöd till långvarigt arbetslös tandläkare för dennes omskolning/utbildning till annat yrke eller till arbetslös tandläkare för dennes deltagande i efterutbildning i syfte att upprätthålla yrkeskunskaperna.”
Kamrathjälpens tredje ändamål är att: ”i tredje hand får stiftelsen också lämna understöd till behövande tandläkarstuderande.”

Här har du två personers berättelser kring varför de sökte stöd från Kamrathjälpen, namnen är fingerade:

Kamrathjälpen räddade sommaren för Maria och barnen

Maria hade nyligen avslutat sina tandläkarstudier. De tre barnen var mellan 10 och 14 år gamla. Hon skulle precis överta en privatpraktik från ett äldre tandläkarpar som skulle sälja. Vad som verkade vara en ordnad tillvaro och en familj i balans visade sig snart inte alls vara det.

‑ Problemen började när det stod klart för mig att tandläkarpraktiken som jag delvis hade tagit över inte hade det patientunderlag som utlovats. Jag tvekade med att gå igenom med resterande del av affären, men då blev de tidigare ägarna hotfulla och ifrågasatte mig på flera sätt. Hon arbetade mer är heltid för att få praktiken att fungera, samtidigt som problemen med de tidigare klinikägarna och problem med psykiskt sjuk man bara växte. Hennes situation blev mer och mer ohållbar, men hon bet ihop och arbetade ännu hårdare. Samtidigt genomgick hon en svår separation från sin man som utmynnande i en långdragen vårdnadstvist.

Hösten 2011 blev det för mycket för Maria och hon började må mycket dåligt. En kollega lyckades få henne att söka företagshälsovården. De ville sjukskriva henne på heltid men hon kunde inte gå med på det, utan medgav sjukskrivning på halvtid. Hon upplevde det som en dödsdom att bli sjukskriven. Hon var allvarligt deprimerad.
Efter ett tips från en kollega i Praktikertjänsts Tandläkarförening tog hon kontakt med Kamrathjälpen och berättade om sin situation.

Vid en första kontakt med Kamrathjälpens handläggare uppmanades hon att skicka in sjukintyg med mera för att styrka sina uppgifter. En kort tid därefter nåddes hon av det glädjande beskedet att Kamrathjälpen kunde kompensera henne för inkomstbortfallet hon hade i och med sjukskrivningen.
– Kamrathjälpen räddade den sommaren för mig och barnen! Vi kunde äta vanlig mat och gå och bowla eller gå på bio ibland. Det kändes som ett lyxliv i jämförelse med hur jag hade haft det en lång tid, säger hon.

På hösten 2012 försökte hon komma igång och jobba igen och fortsatte samtidigt att gå i samtal. I november var hon tillbaka som tandläkare på heltid.

– Jag kan fortfarande känna av symptomen på utmattning, som hjärntrötthet ibland, men nu har jag verktyg för att hantera symptomen. Men effektivitet och snabbhet är det som belönas i tandvården och jag var väldigt präglad av tandläkare jag jobbade med på mina första jobb. Det kan vara svårt att acceptera att knepigare fall tar längre tid. Man känner sig lätt som en dålig tandläkare.

Hon råder dig som mår dåligt att erkänna problemet och ta hjälp. Det kan vara svårt för högpresterande perfektionister, men sök hjälp ändå!
– Prata i varje fall med Kamrathjälpen, avslutar hon.

Emma kunde avsluta sin tandläkarutbildning

2013 var Emmas sparpengar helt slut. Hon hade studerat i sex år och hade flera terminer kvar på tandläkarutbildningen i Umeå. Som 32-åring vill hon inte vända sig till sina föräldrar och be om ekonomiskt stöd utan gjorde allt hon kunde för att klara sig själv.

– Jag var utbildad tandtekniker och jobbade som det i två år. Ganska snart förstod jag att det var tandläkare jag ville bli och påbörjade då tandläkarutbildningen i Cluj-Napoca i Rumänien. När utbildningen på engelska efter halva studietiden gick över på rumänska blev hon och flera andra svenska studenter tvungna att hitta nya utbildningsplatser i andra länder. Emma hade tur och fick en plats i Umeå men var tvungen att gå om tre terminer av utbildningen.

– Det var på Tandläkarhögskolan i Umeå jag fick höra om Kamrathjälpen. Jag fick inte längre några studiemedel från CSN då jag hade utnyttjat de sex år man kan få, och mina egna besparingar var helt slut. Jag tog kontakt med Kamrathjälpen för att höra om jag var kvalificerad att söka och fick besked direkt om att jag var det. Det var en sådan lättnad att höra, berättar hon.

Emma fick snart besked om att hon från Kamrathjälpen beviljats medel på CSN-nivå för de sista två terminerna på tandläkarutbildningen. Ett krav var dock att hon skulle vara helt klar med alla delar i utbildningen fram till och med termin åtta.

På frågan vad hon skulle råda personer till som tvekar att söka hjälp hos Kamrathjälpen svarar Emma:
– Det finns ingen anledning att tveka att ta kontakt med Kamrathjälpen. Styrelsen gör en individuell bedömning av varje ansökan som kommer in. Jag rekommenderar alla som är i en knivig situation som ger ekonomiska problem att i varje fall kontakta Kamrathjälpen.