Det som intill nyligen inte ens fanns i vår fantasi nu finns runt om oss. Något har nu hänt som vi aldrig kommer att glömma. Det nya viruset som kom och rev ner:  vård, ekonomi, vårt vardagsliv och vår självsäkerhet. Vi har alla blivit skörare, förvirrade, mer osäkra och många är oroliga. Mitt bland alla kloka råd, där myndigheter ger rekommendationer och fattar beslut som omfattar oss alla, kan det uppstå tomrum som i dagens situation också utmanar våra etiska förhållningssätt.

• Hur bör vi tandläkare och vårdpersonal förhålla oss till varandra i denna situation?
• Hur prioriterar vi patienter när resurserna är begränsade?
• Hur verkar vi för att tandvårdens kvalitet bibehålls och tandhälsan i Sverige inte drabbas?
• Hur undviker vi att tandvårdspatienter blir sjukvårdspatienter och därmed tar resurser från sjukvården?

Det kan vara nära, i och med rådande situation, att en tanke börja gnaga hos oss där vi börjar se varandra som konkurrenter på ett annat sätt än tidigare. Vissa verksamheter stängs ner eller begränsas starkt, medan andra har möjlighet att organiseras om och fortsätta under förändrade förutsättningar. Vi får signaler från medlemmar som uttrycker oro, över både egen och omgivningens hälsa, men även över de ekonomiska konsekvenser som snabbt kan komma.

Nu, mer än någonsin tidigare, blir det kollegiala stödet värdefullt så att känslan av konkurrens inte trappas upp utan att man solidariskt hjälper varandra och ser detta som något vi kan lösa tillsammans. Ta dig en stund och ring en arbetskollega, en gammal vän i förskingringen, studiekamraten eller din äldre släkting. Kanske skicka sms eller en mailtråd varje arbetsmorgon till dina arbetskamrater i teamet, på mottagningen eller på kliniken, och särskilt till dem som inte är på arbetet. Bara för att säga ”Hej! Allt bra?”. Vi finns här och vi ser varandra.

En inte helt unik tolkning av akuttandvård är att en patient hör av sig och själv definierar ett akut besvär. Det kan betyda att de ibland ”går före” en patient med ett mycket allvarligare tillstånd men som inte har förmågan att själv aktivt söka vård. Faran är att akuta tandvårdsbehov i utsatta grupper och hos personer i sårbara sociala eller medicinska situationer

inte uppmärksammas. När planerad vård på äldre och övriga riskgrupper inte görs kan det innebära att det finns dolda akuta behov som inte tillgodoses. Vi känner väl den etiska plattform som vägleder oss i prioriteringar inom hälso- och sjukvård och tandvård.

• Människovärdesprincipen
• Behovs- och solidaritetsprincipen
• Kostnadseffektivitetsprincipen

Vi bör nog rusta oss för att nuvarande situation lär komma att följa oss för en lång tid framöver, även efter den akuttandvårdsinriktning som nu råder, innan vi kommer att kunna återgå till det ”normala”. Inte bara för oss i tandvården eller i Sverige, utan också globalt. Patienter med  nu icke- akuta vårdbehov kan så småningom bli akutpatienter och behovet av behandling kommer att öka med dyrare och mer omfattande ingrepp. Detta samtidigt som många personers privata ekonomi kan bli ytterligare pressad.

Då situationen åter normaliseras är det viktigt att det inte blir ”efterfrågeprincipen” eller ”egenintresseprincipen” som råder utan att vi arbetar efter rätt prioriteringsordning. Den orala hälsan kan försämras snabbt, risken ökar troligen om arbetsbelastningen till exempel på särskilda boenden ökar. Viktigt är då att tandvården, när läget normaliseras, lägger krut på så kallade svaga grupper även om de inte aktivt efterfrågar tandvård. Då kommer alla tandläkare och all vårdpersonal i Sverige att behövas, oavsett driftsform såväl som studenter och lärosäten.

En generellt god tandhälsa i landet har sin grund i en väl utbyggd barn- och ungdomstandvård, omfattande ekonomiska tandvårdsstöd och tillgänglig vård för vuxna, men de goda resultaten riskerar snabbt att försämras. Här har vi en gemensam utmaning. Kan vi bidra med nya idéer och byta erfarenheter med varandra? Kanske ringa våra kända ”riskpatienter”? Kanske ge extra råd om egenvård eller skicka ett extra fluorid-recept? Här kan säkert många nya tankar utvecklas och prövas.

Förhoppningsvis kommer vi ut på andra sidan av denna pandemi lite klokare och med nya kunskaper.