Frågor och svar om fluor

Fluor har använts i över 70 år för att förebygga karies. När man äter eller dricker saker som innehåller socker och kolhydrater bildar bakterier på tandytan en syra som bryter ner tandens emalj vilket kan ge hål i tänderna, karies. Fluoret stärker tanden och gör den mer motståndskraftig mot kariesangrepp. För att skydda tänderna mot karies är det viktigt att tillföra fluor direkt på tanden eftersom det är den lokala effekten på tandytan som är viktig, exempelvis genom tandborstning med fluortandkräm.

Många kan idag ha svårt att föreställa sig hur illa ställt det var med tandhälsan i Sverige innan fluortandkrämens intåg. 1960 var 23 procent av befolkningen i Sverige tandlösa i en eller båda käkarna och det var svårt att hitta någon ung människa som inte hade ett eller flera hål i tänderna. 1985 hade Sveriges tolvåringar i genomsnitt tre kariesskadade tänder i jämförelse med idag då genomsnittet ligger på en kariesskadad tand. Bakom denna utveckling står flera samhällsinsatser och landvinningar inom tandvården. Den enskilt viktigaste faktorn är dock införandet av fluortandkrämen. Dess kariesförebyggande effekt är vetenskapligt väl belagd (se exempelvis SBUs rapport 161:2002 och SBU rapport 2015:230).

Varför stödjer Sveriges Tandläkarförbund användningen av fluor?

Sveriges Tandläkarförbund står för kunskap och kvalitet i världsklass. Fluor är idag det bästa vi har att tillgå för att motverka karies. De kariesförebyggande effekterna av fluor är väl dokumenterade. Det finns inga alternativa substanser eller medel som har en vetenskapligt bevisad effekt mot karies, därför rekommenderar vi tandvårdsprodukter som innehåller fluor.

Hur mycket fluor ska jag använda?

För att motverka karies ska fluormängden anpassas efter ålder och behov. Fluorets effekt är kortvarig och lokal. För att få en kariesförebyggande effekt måste man därför tillföra fluor kontinuerligt på tandytan. För vuxna är rekommendationen två cm fluortandkräm på tandborsten, två gånger om dagen och borsta i två minuter. För barn upp till 6 år bör barntandkräm med lite lägre fluorhalter användas. För små barn gäller att mängden tandkräm ska vara lika stor som barnets lillfingernagel och att en vuxen bör övervaka tandborstningen så att inte tandkräm sväljs ned i onödan. Sveriges Tandläkarförbund rekommenderar sköljning med fluor som komplement till tandborstning. För vuxna personer med förhöjd kariesrisk är fluorsköljning en viktig del av egenvården.

Jag har läst att det vetenskapliga stödet för fluorets effekt på karies är svagt, stämmer det?

Nej, det finns sammantaget ett starkt vetenskapligt stöd för fluorets kariesförebyggande effekt. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har tagit fram rapporter om det vetenskapliga stödet för användning av fluor (SBUs rapport 161:2002 och SBU rapport 2015:230).

I vissa fall framgår av SBU:s rapporter att effekten av en behandling inte är tillräckligt utvärderad eller att stödet är svagt. Detta ska dock inte tolkas som att det helt saknas vetenskapligt stöd för behandlingen eller att den rent av kan vara skadlig. Snarare innebär det att fler studier behöver göras för att veta hur ett fluorpreparat ska användas för bästa effekt

Fluorets effekt upptäcktes under 1900-talets början i USA där invånare i staden Colorado Springs, som hade dricksvattnet med en naturligt hög halt av fluor, hade betydligt färre hål i tänderna än invånare i den relativt närbelägna staden Boulder, som praktiskt taget saknade fluor i dricksvattnet. Liknande vetenskapliga studier av fluorets effekt idag är svårgenomförda, framförallt av etiska skäl. Fluortandkräm har visat sig så effektiv att studier av den kariesförebyggande effekten, exempelvis genom att använda sig av en kontroll grupp som borstar tänderna utan fluortandkräm, vore oetiskt då det innebär en risk för irreversibla kariesskador för deltagarna.

Måste jag använda fluortandkräm till mitt barn?

Tandvårdens rekommendation att använda fluortandkräm baseras på det starka vetenskapliga stöd som finns för fluorets kariesförebyggande effekt. Som förälder bestämmer du naturligtvis själv vilken tandkräm som du vill använda till ditt barn. Att inte använda fluortandkräm innebär dock en ökad risk för att barnet utvecklar karies och får en sämre munhälsa i framtiden. Stora kariesangrepp hos barn och ungdomar tillhör tyvärr inte det förgångna även om stora förbättringar av munhälsan har skett på senare år. Det finns fortfarande för många barn och ungdomar i Sverige idag som drabbas av grav karies, vilket innebär att tänderna är så pass angripna att de måste dras ut. Mjölktänder är känsligare för kariesangrepp än permanenta tänder.

Kan mitt barn använda samma fluortandkräm som jag eller måste jag använda barntandkräm?

För barn under 6 år rekommenderas att barntandkräm med fluor används. Barntandkräm innehåller i regel lägre fluorhalter eftersom barnet har svårt att spotta ut tandkrämen själv. För barn över 6 år går det lika bra att borsta barnens tänder med ”vuxentandkräm” som med barntandkräm, så länge som vuxentandkrämen inte innehåller några särskilda tillsatser med extra slip- och blekmedel till exempel.

Finns det något alternativ till fluortandkräm som har samma effekt?

Nej. Rengöring av munhålan kan göras mekaniskt, alltså med borste och vatten. Den mekaniska rengöringen motverkar plack, det vill säga bakteriebeläggningen på tänderna. Rengöring kan även göras med tandborste och alternativa tandkrämer innehållande exempelvis aloe vera. Det är dock viktigt att tänka på att dessa alternativ inte har någon kariesförebyggande effekt. Även om produkten genom tandborstningen rengör rent mekaniskt kan de alltså inte sägas ha samma effekt som fluortandkräm eftersom de inte motverkar syraangrepp på tänderna och inte stärker tändernas emalj.

Om jag inte äter socker, kan jag sluta använda fluor?

Socker är en bov i dramat vad gäller utveckling av karies. Dagens kosthållning innebär att vi äter mer av livsmedel som är kariesframkallande exempelvis snabba och/eller fermenterade kolhydrater så som godis, läsk och chips. Idag innehåller en stor mängd livsmedel även tillsatt socker. Detta gör det svårt att ha en så restriktiv kosthållning att fluor i kariesförebyggande syfte blir onödigt.

Kan fluor, som ämne, vara skadligt?

Precis som andra kemiska ämnen som är bra för oss, exempelvis zink, kan fluor vara giftigt i för stora doser. Fluoret är dock giftigt först när det sväljs ner, vilket fluortandkräm och fluorskölj inte är avsedda att göra.

För små barn finns ändå en risk att små doser tandkräm sväljs ner. Då är det bra att veta att det är svårt, för att inte säga näst intill omöjligt att få i sig för höga doser av fluor enbart via fluortandkräm. Vårdguiden anger att barn som får i sig 5-15 mg fluor per kilo kroppsvikt kan få förgiftningssymptom. Ett barn som väger 10 kilo skulle behöva få i sig en till tre tuber tandkräm innan dessa nivåer uppnås. Man bör dock komma ihåg att det finns andra källor till fluor än tandkräm, exempelvis naturligt fluorerat dricksvatten och vissa livsmedel.

Kan användning av fluor skada hjärnans utveckling?

Sveriges Tandläkarförbund har fått denna fråga med anledning av medias rapportering om studier som ska ha visat på att fluor i för stora halter kan skada hjärnans utveckling. Dessa studier har blivit kraftigt kritiserade för hur de har genomförts och resultaten har ifrågasatts. Studierna har dessutom gjorts i länder med höga halter fluortillsatser i dricksvattnet motsvarande 2-10 mg fluorid/l dricksvatten. I Sverige är gränsvärdet för fluor i dricksvatten 1,2 mg/l vatten. Studierna kan alltså inte sägas vara applicerbara på svenska förhållanden.

Vad är vattenfluoridering?

Fluor kan förekomma naturligt i kommunala/enskilda vattentäkter. Med vattenfluoridering menas att fluor tillsätts i dricksvattnet, utöver det fluor som redan förekommer i kommunala/enskilda vattentäkter. Vattenfluoridering har ofta använts som en politisk åtgärd för att förbättra tandhälsan och som förekommer i många länder.

Finns vattenfluoridering i Sverige?

Nej. Vattenfluoridering förbjöds i Sverige på 1970-talet. Fluorid kan dock förekomma naturligt i kommunala/enskilda vattentäkter. Fluorhalt mellan 0,8 och 1,2 mg fluor/liter vatten ger ett bra kariesskydd. Vid högre fluorhalter kan så kallad emaljfluoros uppstå. Vid högre koncentrationer än 5,9 mg fluor/liter vatten så räknas vattnet som otjänligt för både barn och vuxna. Man kan få reda på fluorhalten i dricksvattnet via kommunens vattenverk.

Vad är emaljfluoros?

Emaljfluoros är en form av avvikelse på emaljen. I sin mildaste form visar sig emaljfluoros genom knappt synliga vita fläckar eller stråk på tandytan. I allvarligare fall kan tänderna missfärgas och få en ojämn yta. Emaljfluoros i sina allvarligare former är mycket ovanligt i Sverige.

Emaljfluoros kan uppkomma om man får i sig för mycket fluor under den tid emaljen bildas, tandens så kallade mineralisering, Mineralisering innebär att tänderna byggs upp av framförallt kalk och fosfor. Mineraliseringen av de permanenta tänderna pågår ända upp till 12 års ålder. De största riskerna för emaljfluoros föreligger dock före 12-14 månaders ålder.

Om man har problem med störande emaljfläckar finns det ett antal åtgärder att vidta beroende på hur allvarliga förändringarna av emaljen är. Konsultera din tandläkare om vad fläckarna beror på och vad som kan göras. Fläckarna kan många gånger antingen putsas eller blekas bort (vid blekning gäller att man måste vara över 18 år). Vid större förändringar kan porslinsfasader konstrueras. Du kan läsa mer om fluorbehandling på Vårdguiden 1177.

Har du några ytterligare frågor om fluor, prata med din tandläkare.