Vi har träffat Per Vult von Steyern, ordförande i Svenska Tandläkare-Sällskapet som berättar mer om Sällskapets uppdrag och hur de arbetar med Riksstämman.

Berätta om Svenska Tandläkare-Sällskapet och ert uppdrag?

Svenska Tandläkare-Sällskapet, världens näst äldsta tandläkarsammanslutning, är en stiftelse som arbetar för att erbjuda svenska tandläkare och övriga inom tandvården en möjlighet att regelbundet uppdatera sina kunskaper på det odontologiska området. Vi förvaltar även vetenskapliga fonder, delar ut priser och stipendier och förvaltar odontologiskt-historiskt material. Sällskapet är en autonom del av Sveriges Tandläkarförbund och styrs av egna stadgar. Som en del av Förbundet ansvarar vi även för forskningsfrågorna.

Vad gör ni?

Det som kanske syns mest är att vi arrangerar den årliga Odontologiska Riksstämman och Swedental, tillsammans Sveriges största vårdprofessionsmässa och vetenskapliga konferens. Sen är vi så klart mycket stolta över att kunna stödja svensk odontologisk forskning genom stipendier och att vi uppmärksammar särskilt betydelsefulla insatser för svensk tandvård genom olika priser och utmärkelser. Sist men inte minst driver vi ett museum med fantastiskt fina samlingar av professionsrelaterade historiska artefakter. Museets samlingar är lika gamla som Sällskapet som bildades 1860 och redan i inledningen började man samla på sig äldre föremål och unika böcker. Arbetet i Sällskapet utförs till största delen ideellt i tre olika nämnder med olika ansvarsområden; Riksstämmenämnden, Stipendienämnden och Museinämnden, medan Sällskapets styrelse har det övergripande ansvaret.

Hur jobbar Sällskapet med stöd åt odontologisk forskning?

Varje år bestäms vilka ekonomiska medel som är tillgängliga för priser och stipendier ur de vetenskapliga fonderna. Stipendienämnden granskar inkomna ansökningar enligt fastställda kriterier och föreslår sedan vilka som ska beviljas stöd. De formella besluten fattas i Sällskapets styrelse och priserna delas ut i samband med Riksstämmans högtidliga öppnande. Det brukar vara en härlig och förväntansfull stämning på scenen när pristagarna kommer upp och för oss i Sällskapet är det årets höjdpunkt när vi dessutom precis öppnat årets stämma med förväntningarna på topp!

Berätta mer om ert arbete med Riksstämman?

Mycket av arbetet inför Riksstämman handlar om att nätverka. Ett så stort arrangemang kan inte ros iland av några få, utan stora delar av tandvårdssverige behöver mobiliseras. Samtidigt är det kanske det som är det fina, att Sällskapet står för plattformen och arrangemanget, men att sedan många fyller på. Det ska vara en win-win situation där ämnesföreningar, forskare, kliniker etc. når ut till en bred publik, samtidigt som den specialintresserade besökaren hittar sina favoriter i programmet. Att träffas live skapar förutsättningar för omedelbar respons, vilket också möjliggör debatter med beslutsfattare och olika tandvårdsintressenter.

Det är särskilt viktigt nu i internets tideräkning att Riksstämman kontrasterar mot all den pseudokunskap som tyvärr förekommer på nätet och i sociala medier. Därför är innehållet i Riksstämmans program utvalt för att representera helt andra värden.

Något som är är unikt är att Tandvårdssverige inte är större än att vi alla kan träffas och uppleva allt programmet erbjuder, på ett och samma ställe under bara tre dagar. Riksstämman är ju också onekligen ett socialt arrangemang och därför arbetar vi och våra partners hårt med att skapa en inramning som stimulerar till dessa möten.