Nya siffror på tillgången och efterfrågan på tandläkare

Socialstyrelsen ger årligen ut en rapport som beskriver tillgång och efterfrågan inom vårdens 21 legitimationsyrken. Tillgångssiffrorna i årets rapport utgår från 2018 års nivåer, medan analyser av efterfrågan till stor del baseras på material från 2020.

Totalt fanns det 17 808 legitimerade tandläkare i Sverige år 2018. Av dessa var 11 168 personer 64 år eller yngre, 9 237 räknades som sysselsatta och 8 212 var sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Andelen sysselsatta tandläkare inom hälso- och sjukvården är alltså 89%. Jämfört med de andra legitimationsyrkena är det en relativt hög siffra. Endast fyra andra legitimationsyrken (barnmorskor, optiker, läkare och röntgensjuksköterskor) har en högre andel sysselsatta inom hälso- och sjukvården.

En ganska stor andel tandläkare jobbar vid eller efter 67 års ålder, totalt 6,2%. Av de 21 legitimationsyrkena är det endast psykologer, psykoterapeuter, läkare och receptarier som har en högre andel 67-åringar eller äldre sysselsatta inom yrket.

Totalt rapporterar 17 regioner en brist på tandläkare. Detta är en problematik som tandvården delar med andra vårdområden, bl.a. psykologer, läkare och sjuksköterskor.

Bedömningen av tillgång på legitimerad personal baseras på statistik över antalet legitimerade och sysselsatta och kompletteras med bland annat uppgifter om utfärdade legitimationer och avlagda examina.

Bedömningen av efterfrågan baseras på analyser från Socialstyrelsens enkäter till regioner, privata vårdgivare och fack- och yrkesorganisationer, däribland Sveriges Tandläkarförbund, om rekryteringsläget för de olika legitimerade yrkesgrupperna. Analyser från Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån (SCB) används också som underlag till rapporten.

Socialstyrelsen har även en digital statistikdatabas där besökaren själv kan sätta samman diagram och tabeller över legitimerad och sysselsatt personal, se här:

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal

Läs Socialstyrelsens rapport här