Faktabank

Under vintern och våren 2023 har kösituationen till tandvården i de norra delarna av Sverige uppmärksammats på olika sätt i medias nyhetsrapportering. Att det finns köer till tandvården och att det finns en glesbygdsproblematik inom tandvården är känt sen länge. Det är inte heller bara i glesbygdsorter eller i norra Sverige som det är problem, även i andra delar av landet rapporteras det om långa köer. Mot denna bakgrund ville Sveriges Tandläkarförbund fråga tandläkarna hur de själva ser på kötidsproblematiken. En kort enkät skickades därför ut till de medlemmar som är yrkesaktiva i norra Sverige. Syftet med enkäten var dels att få en bild av hur tandläkarna själva ser på den allmänna bilden av köerna till tandvården i de norra delarna av landet, dels att få en generell bild av tandläkarnas egen situation gällande kötider.

Dagligen har det under vintern och våren 2022/2023 rapporterats om ett sämre samhällsekonomiskt läge där allt fler hushåll har svårt att få ekonomin att gå runt. Erfarenheterna från tidigare perioder av försämrad samhällsekonomi visar på minskad besöksfrekvens till tandvården och försämrade tandvårdsvanor. Samtidigt befinner vi oss i en situation där tandvårdsbesöken drastiskt minskade på grund av covid-19-pandemin. Enligt Försäkringskassan var antalet tandvårdsbesök år 2022 ännu inte tillbaka på samma nivåer som före pandemin. Mot denna bakgrund har undersökningsföretaget Novus på uppdrag av Sveriges Tandläkarförbund analyserat aktuella tandvårdsmönster hos befolkningen. Syftet med undersökningen är att få en bättre bild av allmänhetens prioritering av tandvård i det rådande samhällsekonomiska läget.

Sveriges Tandläkarförbund genomförde under hösten 2022 en enkätundersökning riktad mot tandläkare som legitimerats under åren 2019–2022. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur de nylegitimerade ser på sitt yrkesval, sin arbetssituation och sin grundutbildning. Undersökningen innehöll även frågor om de nylegitimerade tandläkarnas fortbildning, såväl när det gäller enstaka kurser som specialist- och forskarutbildning. Undersökningen har genomförts vart tredje år sedan 2001.

I denna skrift presenteras åtta principer som vi anser är grundläggande för en jämlik tandvård av hög kvalitet. Den stora händelsen inom Tandvårdssverige år 2021 var att utredningen När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa (SOU 2021:8) redovisade sina förslag. De åtta principerna sammanställdes inom ramen för vårt arbete att driva opinion samt föra fram våra synpunkter på förslagen. Vårt remissvar på utredningen vilar till stor del på dessa åtta principer.

Sveriges Tandläkarförbund anser att bristen på tandläkare, i vissa regioner i Sverige, måste få en betydligt mer prioriterad plats på politikernas agenda. En ny undersökning från förbundet visar att 8 av 10 tandläkare kan tänka sig att arbeta i glesbygden. Det behövs modiga och nytänkande regionledningar och politiker för att säkerställa en tillgång på tandläkare i hela landet.

Under sommaren 2021 publicerade Dagens Nyheter en granskning om diskriminering av vårdpersonal. Granskningen visade att läkare valdes bort på grund av sitt ursprung. Dagens Nyheter intervjuade bland annat Tandläkarförbundets ordförande Chaim Zlotnik om situationen för tandläkare. För att följa upp frågan skickade Studerandeföreningen tillsammans med Sveriges Tandläkarförbund ut en enkät till Studerandeföreningens medlemmar. Syftet med enkäten var att få en övergripande bild av tandläkarstudenternas syn på diskriminering.

Sveriges Tandläkarförbund genomförde under hösten 2019 en enkätundersökning riktad mot tandläkare som legitimerats under åren 2016–2018. Undersökningen genomfördes med hjälp av Institutet för kvalitetsindikatorer AB (Indikator). Syftet med undersökningen var att ta reda på hur de nylegitimerade ser på sitt yrkesval, sin arbetssituation och sin grundutbildning. Undersökningen innehöll även frågor om de nylegitimerade tandläkarnas fortbildning, såväl när det gäller enstaka kurser som specialist- och forskarutbildning. Undersökningen har genomförts vart tredje år sedan 2001. Inför 2019 års undersökning gjordes en större översyn av frågor och svarsalternativ, varför resultaten inte rakt av kan jämföras med tidigare undersökningar.

För oss är det självklart att äldre ska kunna bevara sin goda munhälsa så länge som möjligt. Genom att göra munhälsan till ett gemensamt ansvar, som sträcker sig över professionsgränserna, kan vi minska risken att munhälsan försämras för den som går från att vara oberoende äldre till att bli skör. I handlingsprogrammet för vi vidare erfarenheter och ger förslag på hur man i våra olika professioner kan arbeta för att uppmärksamma munhälsan och göra skillnad.

En enkätundersökning om tandvårdens tobakspreventiva arbete 2016

Den del av Sveriges befolkning som är över 65 år ökar. Allt fler av dessa äldre fortsätter att bo hemma med eller utan dagligt stöd från andra. Samtidigt ökar antalet kvarvarande tänder i behov av underhåll hos äldre. Man kan inte undvika det naturliga åldrandet men det går att stärka det friska och skjuta upp funktionsnedsättningar. En frisk och välfungerande mun är en förutsättning för att må bra. Smärta och infektioner i munnen är olidligt och kan skada den allmänna hälsan allvarligt. Här har vi sammanställt forskning och kunskap om äldres munhälsa och hälsa samt om vikten av daglig munvård och regelbundna besök hos tandvården.

Tandläkarsiffror är en sammanställning av uppgifter om hur tandläkarantalet utvecklats historiskt, hur könsfördelningen ser ut och tillgången på specialisttandläkare i olika delar av Sverige.

Sveriges Tandläkarförbund genomförde under våren 2016 en enkätundersökning som omfattar tandläkare som legitimerats under åren 2013-2015 med hjälp av Statisticon AB. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad de nylegitimerade tandläkarna anser om kvaliteten i sin utbildning. Undersökningen tar även upp frågor om hur de nyutbildade upplevt utbildningen inom ett antal olika områden som är centrala för yrket, hur goda förutsättningar tandläkarutbildningen har gett dem inför yrkeslivet samt hur de ser på tandläkaryrket. Undersökningen har genomförts vart tredje år sedan år 2001.