Utredningen om jämlik tandhälsa är klar
Utredningen om jämlik tandhälsa tillsattes för tre år sen och har nu presenterat sina förslag.
Det är snart tre år sedan utredningen om jämlik tandhälsa tillsattes. Under arbetets gång har två tilläggsdirektiv tillkommit, det senaste så sent som i november 2020. Utredningen är nu klar och har presenterat sitt slutbetänkande.
Huvudprincipen i förslagen är att behoven ska stå i centrum när det framtida tandvårdssystemet utformas. Detta framkom vid den presskonferens där utredningen presenterades tidigare under dagen. Utredningen föreslår bl.a. att:
- En undersökning hos tandvården ska kosta 200 kronor per besökstillfälle, baserat på en individuell tandhälsoplan. De med störst risk för tandsjukdomar ska få mest stöd.
- Unga vuxna mellan 20 och 23 år ska ingå i det statliga tandvårdsstödet.
- Patienter med särskilda behov ska få ett mer jämlikt stöd. Ett statligt selektivt tandvårdsstöd som en del av det statliga tandvårdsstödet föreslås omhänderta flertalet av dagens patienter med särskilda behov från regionerna, dvs. överta regionernas ansvar för hantering av särskilda grupper.
- Förändringsförslagen innebär att dagens regionala särskilda tandvårdsstöd kommer att upphöra, likaså upphör allmänt tandvårdsbidrag (ATB) och särskilt tandvårdsbidrag (STB).
– Jag tycker att det är spännande förslag, säger Tandläkarförbundets ordförande Chaim Zlotnik. Vi välkomnar alla förslag som gör att tandvården kan nå alla i samhället. Varje patient har rätt att träffa en tandläkare på regelbunden individuell basis samt erbjudas vård efter behov. När det gäller individuella handlingsplaner, så är ju det redan så vi jobbar. Det ska därför bli intressant att sätta sig in i hur utredningen tänker kring detta. Att det regionala särskilda tandvårdsstödet ska upphöra och att ansvaret istället läggas på staten vill jag också läsa mer om. Det kan finnas många andra intressanta förslag i den omfattande utredningen på drygt tusen sidor.
Utredningen har också kostnadsberäknat fyra alternativa modeller för ett nytt eller justerat statligt högkostnadsskydd, som tar ett första steg för att i sin utformning bli mer likt hälso- och sjukvårdens system. De fyra alternativen bedöms innebära ökade kostnader för staten med mellan 1,6 och 6,5 miljarder kronor per år.
Läs utredningen här:
”När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa”