Slutet på en epok av småföretagande
Regeringen och IVO inför nu tillståndsplikt för tandvårdsverksamhet med ambitionen att stärka patientsäkerheten och motverka oseriösa aktörer. Men hur regelverket utformas är avgörande. I sitt nuvarande förslag riskerar tillståndsplikten istället att bli småföretagarnas sorti i tandvårdsbranschen,
Det innebär att uppskattningsvis två miljoner vuxna och de många barnpatienter som i dag går till den lilla kliniken med det personliga bemötandet, i framtiden behöver vända sig till folktandvården, någon av de stora aktörerna eller söka sin vård utomlands. Glesbygden riskerar återigen att bli den största förloraren, där den lilla privattandläkarkliniken inte sällan är ensam vårdgivare på orten.
I praktiken görs tillståndsplikten till inträdesbiljett för att ens få försöka starta verksamhet. Kravet på färdiga och godkända lokaler skapar ett moment 22: utan tillstånd vågar ingen investera i lokaler, och utan lokal ges inget tillstånd. Det hämmar nyetableringar och slår hårdast mot glesbygden där det redan i dag saknas tandläkare.
Tandvårdslokaler är redan hårt reglerade. De granskas bland annat av byggnadsnämnder, miljö- och hälsoskydd, regionernas vårdhygien,
Strålsäkerhetsmyndigheten och Arbetsmiljöverket och måste uppfylla strikta krav på säkerhet, hygien och arbetsmiljö. Att dessa krav nu dessutom ska redovisas ännu en gång till IVO framstår som en dubbelkontroll utan tydligt mervärde. Tillståndspliktens utformning hotar att ytterligare minska tillgängligheten till tandvård.
Kravet på lokalritningar för att få tillstånd försvårar möjligheten att bedriva verksamhet där tandvårdsbrist råder. Den resursteamsverksamhet som vissa av våra medlemmar bedriver riskerar att bli omöjlig att utföra. Tillståndsplikt kan behövas, men ansökningsförfarandet underkänner indirekt tandläkarlegitimationens ansvar och skyldigheter och riskerar att leda till att småföretagandet inom tandvården går i graven.
Patientsäkerhet stärks inte av dubbelkontroller för sin egen skull. Den stärks av tydliga regler som främjar tillgänglighet i hela landet, samordnad tillsyn och ett system som gör det möjligt för legitimerad personal att göra rätt. Tillståndsplikten bör vara en sista anmälan inför start, inte ett hinder för att ens undersöka möjligheten att etablera en verksamhet.
Vi menar att tillståndsplikten måste bygga på enkelhet och proportionalitet. Ansökan bör vara lätt att förstå och självklar när alla lagar och föreskrifter är uppfyllda. Därefter kan tillsynen vara mer träffsäker och djupgående, med fokus på de verksamheter där riskerna faktiskt är störst. Endast så kan regelverket slå mot oseriösa aktörer utan att samtidigt bromsa seriös tandvård.
/Helena Håkansson Forthmeijer, leg. tandläkare, verksamhetschef Tandvårdsvillan Brämhult, ordförande i Tandläkare – Egen Verksamhet (TEV)
Jane Viklund, leg. tandläkare, verksamhetschef Tandklinik Arvidsjaur, styrelseledamot i i Tandläkare – Egen Verksamhet (TEV)
Maria von Beetzen, leg. tandläkare, specialist i oral protetik, verksamhetschef Offerdals Tandvård, styrelseledamot i i Tandläkare – Egen Verksamhet (TEV)
Magdalena Freij, leg. tandläkare, verksamhetschef Gamla Stans tandvård Västerås, styrelseledamot i i Tandläkare – Egen Verksamhet (TEV)
Emma Johdet Wettergren, leg. tandläkare, verksamhetschef TullingeTandläkarna, styrelseledamot i i Tandläkare – Egen Verksamhet (TEV)
👉 Läs hela debattartikeln i Dagens industri här: https://www.di.se/debatt/slutet-pa-en-epok-av-smaforetagande/