Regeringen aviserar tandvårdssatsningar: utrops- och frågetecken
Tandläkarförbundet är försiktigt positiva till att regeringen aviserar budgetsatsningar på tandvården men frågetecken kvarstår innan Tandvårdsutredningens slutbetänkande presenteras den 31 oktober.
Vid en pressträff på fredagsförmiddagen den 6 september meddelade Jakob Forssmed (KD) att regeringen avsätter 3,4 miljarder kronor i den kommande budgeten till ett förstärkt högkostnadsskydd till tandvården. Under rubriken ”Tandvård efter behov till rimliga kostnader” fanns tre åtgärder uppradade:
- Vård efter behov genom nationell modell för riskbedömning
- Sänkt ålder för avgiftsfri tandvård
- Långsiktigt arbete för att säkra kompetensen
Chaim Zlotnik, ordförande för Sveriges Tandläkarförbund, var under pressträffen upptagen med att säkra sin kompentensutveckling och befann sig på en kurs i Tandläkarförbundets regi men kunde på en rast ge sina kommentarer på nyheten. ”Jag fastnade särskilt på skrivningen om det långsiktiga arbetet för att säkra kompetensen vilket så här långt ger en positiv bild och en hint om att man förstår värdet av att det finns tandläkare med hög kvalitet. Det är en förutsättning att det finns tandläkare att gå till för att en sådan här reform ska ge effekt för patienterna”, säger Chaim Zlotnik.
Daniela Sameland är sedan ett par veckor sedan Tandläkarförbundets samhällspolitiska strateg och hon är också positiv till att tandvården så tydligt lyfts i kommande budgetssatsningar. ”Jag ställer mig dock frågande till att man grupperar in alla från 67 års ålder i gruppen äldre samtidigt som man pratar om att vården ännu tydligare än i dag ska ges utifrån behov. Utifrån nyheten som presenterades i dag så vet vi att pengar kommer, men inte hur satsningen faller ut. Vi vet inte om man tänker sig en jämn fördelning av stöd för gruppen 67 år och äldre, så det blir intressant att se om ett par veckor.”
Även Chaim Zlotnik betonar att tandläkarnas bedömning inte är att patienterna på sin 67-årsdag får sämre tandhälsa och att i Tandläkarförbundets Novusundersökning från 2023 inte framkom att gruppen 67 år och äldre som grupp har sämre betalningsförmåga än andra grupper. Tvärtom så ansåg sig en större andel av den aktuella gruppen ha råd med den tandvård man behöver.
En viktig princip för Tandläkarförbundet är att den fria prissättningen och den fria etableringsrätten bibehålls. Om man börjar tumma på dom principerna så ser vi stora risker med att förutsättningarna för att stärka tandvården kraftigt försämras. Med dagens nyhet kan man inte dra slutsatser att dom principerna per automatik är hotade men att värna förutsättningarna till en bibehållen mångfald inom svensk tandvård är frågor som är högt upp på agendan på förbundets påverkansarbete säger Jenny Måhlgren, kanslichef på Tandläkarförbundet. Vi har inte råd med reformer som riskerar att slå ut privat tandvård eller försämrar förutsättningarna för den offentliga tandvården. Dagens signalvärde är ett ökat fokus på tandvården framöver och då behövs alla och möjligen fler än idag!
Så sammanfattningsvis är Tandläkarförbundet positiva till satsningar på tandvården i kommande budgetar och att det är ett viktigt signalvärde till såväl patienter som beslutsfattare att värdet av munhälsan lyfts men att bedömningen av huruvida pengarna kommer att räcka och om åtgärderna är rätt återstår att se när Tandvårdsutredningens* betänkande kommer senare under hösten.
—
*Den statliga Tandvårdsutredningen (S 2022:12) ska redovisa sina slutsatser till den 31 oktober 2024. Den har bl.a. omfattat införandet av stärkt högkostnadsskydd inom tandvården, kompetensförsörjning samt en ny riskbedömningsmodell för att hjälpa prioritera patienter med störst behov av tandvård.