Vem har rätt till tandvård?

Alla som vistas i Sverige, bosatta och andra, och som har ett medicinskt behov av vård, ska av kommunerna och landstingen erbjudas hälso- och sjukvård. För personer från andra länder gäller olika regler beroende på var de är medborgare och deras juridiska status i Sverige.

För att bistå dig som medlem i mötet med patienter som är medborgare i ett annat land har Sveriges Tandläkarförbund samlat länkar till lagsstiftning, information och material om vem som har rätt till vilken vård.

Sveriges Tandläkarförbunds policy om rätten till tandvård

Sveriges Tandläkarförbund anser att personer som vistas i Sverige bör erbjudas tandvård i samma omfattning och på lika villkor som bosatta personer. De inskränkningar i erbjuden vård som finns idag strider mot den humanitära värdegrund och de grundläggande principer om vård på lika villkor och vård efter behov som hälso- och sjukvården vilar på. Sveriges Tandläkarförbund arbetar sedan länge för en mer jämlik tandvård. Bland annat genom att delta i Rätt till vård-initiativet och Plattformen för jämlik hälsa och vård.

Läs Sveriges Tandläkarförbunds policy om rätten till tandvård

Vem har rätt till vilken vård?

EU/EES-medborgare
Enligt förordningen 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen inom EU täcker den allmänna sjukförsäkringen tandvård för personer som är försäkrade i andra EU/EES-länder:

  • Bosatta EU/EES-medborgare har samma rätt till statligt tandvårdsstöd som bosatta svenska medborgare.
  • En EU/EES-medborgare som inte är bosatt men som är anställd eller studerar i Sverige har samma rätt till statligt tandvårdsstöd som bosatta svenska medborgare.
  • En EU/EES-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige har rätt till statligt tandvårdsstöd för nödvändig tandvård.

Rätten till vård ska kunna intygas genom att visa upp det Europeiska sjukförsäkringskortet.

Förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Mer om det Europeiska sjukförsäkringskortet.

EU-migranter
Med EU-migranter åsyftas ofta den grupp hemlösa, arbetslösa EU-medborgare som befinner sig tillfälligt i Sverige för att försöka försörja sig. Dessa personer har som EU-medborgare rätt till subventionerad nödvändig tandvård.

Ett problem för EU-migranterna är dock att de ofta står utanför hemlandets socialförsäkringssystem. Detta gör att de saknar det Europeiska sjukförsäkringskortet som ger dem rätt till statligt tandvårdsstöd för nödvändig tandvård när de befinner sig i Sverige. EU-migranternas situation inom vården försvåras dessutom av att de, liksom övriga EU-medborgare, uppehåller sig lagligt i Sverige under tre månader. EU-migranterna faller därför utanför lag (2013:407) som ger personer som vistats i Sverige utan nödvändiga tillstånd (s.k. papperslösa), rätt till subventionerad vård om vården inte kan anstå.

Socialstyrelsen har dock pekat på möjligheten att betrakta EU-migranter som vistats i Sverige längre än tre månader som papperslösa i laglig mening. Detta eftersom de då befinner sig i landet utan nödvändiga tillstånd. I ett sådant fall menar Socialstyrelsen att även EU-migranter borde ha rätt till subventionerad vård som inte kan anstå.

Läs mer på Socialstyrelsens sida Vilken vård ska ett landsting erbjuda papperslösa och asylsökande?

Personer från länder utanför EU/EES-området
Icke bosatta personer från länder utanför EU/EES-området, för vilka Sverige saknar sjukvårdskonventioner eller andra samarbeten, har inte någon rätt till statligt subventionerad tandvård. Detta innebär att patienten själv får bekosta så väl akut som planerad tandvård.

Läs mer på Vårdguidens hemsida om tandvård i Sverige om man kommer från ett annat land.

Läs mer på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida om regler som gäller för att landstingen ska få ersättning för vård av personer från andra länder.

Asylsökande och papperslösa
Särskilda regler för tillgång till hälso- och sjukvård gäller för asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, s.k papperslösa.

Asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd ska erbjudas samma vård som bosatta, det vill säga subventionerad fullständig hälso- och sjukvård samt regelbunden tandvård. För vuxna asylsökande och papperslösa är den subventionerande tandvården idag begränsad till ”vård som inte kan anstå”. Landstingen kan erbjuda vård i större omfattning än vad regelverken anger.

Lag om hälso- och sjukvård för vissa personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (2013:407).
Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård för asylsökande.

Förordning (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande.

Förordning (2013:412) om vårdavgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

Läs mer på Socialstyrelsens hemsida om vilken vård och omsorg för asylsökande med flera som landstingen ska erbjuda.

Vad är vård som inte kan anstå?

Begreppet ”vård som inte kan anstå” kan inte definieras utan skiljer sig från patient till patient. Att ”vård inte kan anstå” behöver inte nödvändigtvis innebära att vårdbehovet är akut eller omedelbart.

Läs mer på Socialstyrelsens hemsida om vård som inte kan anstå.

Vård för papperslösa – vård som inte kan anstå, dokumentation och identifiering vid vård till personer som vistas i landet utan tillstånd, Socialstyrelsen.

Identifiering av patienter

En asylsökande kan styrka sin status genom sitt LMA-kort. För papperslösa kan det vara svårare att styrka sin situation eller att ens identifiera sig i samband med ett vårdbesök. Att en person inte kan eller vill identifiera sig gör att det kan vara svårt att avgöra om personen som söker vård är papperslös eller tillfällig besökare i landet. I dessa fall får vårdgivaren förlita sig på de uppgifter som personen lämnar.

I Sverige är det inte en nödvändig förutsättning att en person kan identifiera sig eller ens anger ”rätt” identitet eller en fast hemadress för att få tillgång till tandvård.

Läs mer om identifiering av papperslösa i Vård för papperslösa – vård som inte kan anstå, dokumentation och identifiering vid vård till personer som vistas i landet utan tillstånd, Socialstyrelsen.

Dokumentation

För asylsökande och papperslösa patienter gäller Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14). Socialstyrelsen bedömer att patientdatalagen (2008:355) och patientsäkerhetslagen (2010:659) är tillämplig även på denna grupp patienter.

Läs mer på Socialstyrelsens hemsida om journalföring gällande asylsökande med flera.

Medicinsk åldersbedömning

För ensamkommande barn och ungdomar som söker uppehållstillstånd i Sverige kan en medicinsk åldersbedömning behöva komma ifråga.

Tandlakarforbundet.se sparar data i cookies för att förbättra användarupplevelsen på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa på webbplatsen godkänner du det. Läs mer om cookies här. Vår dataskyddspolicy hittar du här.