Oral patologi är ett detektivarbete

Som oralpatolog är Jenny Öhman del av en liten subspecialitet, det finns i dag bara sex verksamma oralpatologer i Sverige.

– Jag har alltid varit intresserad av hur saker fungerar biologiskt och tycker att det är väldigt intressant att studera hur olika sjukdomar manifesterar sig i munhålan, säger hon.

Redan som student började hon forska och efter att ha disputerat 2015 påbörjade hon sin utbildning på ST-nivå inom oral patologi.

– Jag är i dag klinisk verksam ungefär 30 procent av tiden och gillar kombinationen med forskning och undervisning, och möjligheten det ger mig att driva kunskapsområdet framåt. Jag tycker att mitt arbete är jättespännande, säger Jenny Öhman. En av de saker som hon tycker gör hennes jobb spännande är detektivarbetet som ofta krävs för att förstå vilket sjukdomstillstånd som det avvikande vävnadsprov som hon studerar genom mikroskopet är ett tecken på. Handlar det om en inflammation eller infektion? Eller om en tumör?

Är den i så fall benign eller malign? Eller är det som syns ett första tecken på en underliggande genetisk sjukdom? Eller beror avvikelsen på något helt annat?

– Cancer är ofta ganska tydligt om jag har fått en bra biopsi. Men förändringar i munhålan kan bero på många saker så ofta måste jag ringa till klinikern som har skickat provet för att få mer information innan jag vet säkert vad det handlar om. Till exempel kan jag behöva fråga om patienten uppvisar några andra symptom, säger Jenny Öhman.

Gillar att sprida kunskap

De flesta biopsier kommer till henne från käkkirurger och andra specialisttandläkare men det händer också rätt ofta att allmänpatologer vid sjukhus som saknar en oralpatolog hör av sig för att få en ”second opinion”.

– Som specialist blir jag en uppsamlingstratt för ovanliga fall. Det gör att jag får chans att sprida kunskap vilket är väldigt kul, säger Jenny Öhman.

Sprida kunskap är också något hon har möjlighet att göra som föreläsare på Tandläkarförbundets diplomkurs Oral patologi i vår. Hon har hållit i kursen ett par gånger förut och det hon hoppas kunna ge deltagarna är en insikt i vad som finns under ytan av det som syns när man tittar kliniskt.

– Genom att berätta vad som händer på mikroskopisk nivå vill jag ge deltagarna en förståelse för orsakerna bakom vad som syns kliniskt och hur olika sjukdomar manifesterar sig i munhålan, säger Jenny Öhman.

Hon vill också gärna dela med sig till kursdeltagarna av sin kunskap om vad som behövs för en optimal histopatologisk utredning. Till exempel vad de ska tänka på när de tar ett vävnadsprov och vilken information som är viktig när de kommunicerar med en patolog, liksom hur de ska tolka och förstå patologens svar.

Viktigt att inspektera munslemhinnan

Även om allmäntandläkare sällan är den remitterande tandläkaren när Jenny Öhman får ett vävnadsprov spelar de, enligt henne, en viktig roll i kedjan för att tidigt upptäcka olika sjukdomar.

– Det som är bra i Sverige är att patienter går regelbundet till tandläkare för undersökning. Det ger tandläkaren möjlighet att upptäcka förändringar tidigt, säger hon.

Men för att göra det måste alla allmäntandläkare rutinmässigt inspektera munslemhinnan. Något som enligt Jenny Öhman inte alltid sker.

– Det ingår i vår legitimation att undersöka munhålan, och jag vet att det lärs ut under utbildningen, men det verkar som att det glöms bort under vägen när allt mer fokus blir på tänderna, säger hon och tillägger:

– Det är viktigt att man under munhåleinspektionen ber patienten att sträcka ut tungan så att man kan inspektera tungans sidoränder då det är den vanligaste lokalisationen för cancer i munhålan.

Gå till Tandläkarförbundets kursutbud

Text: Johanna Ulrika Orre