När vården inte finns spelar priset ingen roll
Vad händer när tandvård saknas, spelar priset då någon roll? I dagens publicerade debattartikel i NSD diskuterar vi tillgänglighet, kompetens och framtidens tandvård, och varför både privat och offentlig tandvård behövs för att säkra god och jämlik vård i hela Sverige.
Vi måste vara rädda om varenda tandvårdare som jobbar på svensk mark. Oavsett om de jobbar i offentlig eller privat regi. Oavsett storlek på verksamheten. Nyligen vittande regionrådet Camilla Friberg om hur svårt det är att få en trasig tand lagad i Norrbotten. Hon sätter huvudet på spiken, det spelar ingen roll vad vården kostar om det inte finns någon som kan utöva den.
Här har politiken gått vilse och tappat fokus från sitt grundläggande uppdrag. Hur ska vi få tandvård tillgänglig i hela Sverige för alla åldersgrupper? Och hur får vi maximal hälsa för skattemedlen?
Svensk tandvård är världsledande inom förebyggande vård. När omkring 70 procent av Sveriges befolkning regelbundet besöker tandvården finns en unik kontaktyta. Med en nollvision mot reparativ vård och tyngdpunkt på hälsofrämjande insatser ges hälsovinster för hela kroppen på köpet och därmed minskade kostnader för staten.
Vi behöver varandra och vi kan lära av varandra för att nå de mål som politiken borde sätta upp.
– Tillgänglighet i hela landet
– Valfrihet för alla patientkategorier
– Hälsoparametrar och kvalitetsmarkörer från till exempel SkaPa
– Behålla tandläkarlegitimationens ställning och förtroende
– I upphandlingar ställa krav på att behålla tandteknisk kompetens och sysselsättning i Sverige.
– Samverkan mellan hälso- och sjukvårdens yrkeskategorier.
Patienter efterfrågar hållbara lösningar och god hälsa från en kontinuerlig och personlig tandvårdskontakt. Det är precis vad privattandvården levererar idag. Samtidigt tar den ansvar för vården av drygt 70 procent av den vuxna befolkningen.
Erfarenheter från jämförbara länder visar att prisregleringar och införandet av etableringsrätt leder till minskad tillgängligheten med ca en tredjedel av personalstyrkan. Den inslagna vägen riskerar därför att förvärra de problem politiken säger sig vilja lösa och bör pausas och omprövas. Och varför tas inte den omfattande odontologiska kompetens som finns i befolkningen tillvara när politiska ramverk för tandvården utformas?
Som tidigare Folktandvårdsanställda vet vi att Folktandvårdens problem med rekrytering och personalförsörjning inte löses genom att reglera bort privattandvården. Att tro det vittnar om att våra folkvalda politiker inte förstår hur tandvårdssystemet faktiskt hänger ihop. Både den privata sektorn och Folktandvården arbetar redan i dag till bristningsgränsen för att ta emot så många patienter som möjligt. Det pågår ett intensivt arbete med att hitta nya lösningar, nya sätt att rekrytera och nya sätt att behålla och utveckla personal. Samtidigt är personalbristen så omfattande att många verksamheter har svårt att ta emot nyexaminerade, just på grund av bristen på erfarna handledare.
Vi befarar att uttalanden där man skuldbelägger den ena parten riskerar att polarisera debatten. Det flyttar fokus från det som borde vara det centrala: hur tillgänglighet och kvalitet i tandvården för patienten kan säkerställas i Sverige, utan att svenska medborgare ska behöva hänvisas till vård utomlands i våra gränstrakter.
Jane Viklund, privattandläkare Arvidsjaur, styrelseledamot i Tandläkare – Egen Verksamhet
Emma Johdet Wettergren, privattandläkare Botkyrka, styrelseledamot i Tandläkare – Egen Verksamhet
Helena Håkansson Forthmeijer, privattandläkare Brämhult, ordförande i Tandläkare – Egen Verksamhet
👉 Läs hela debattartikeln i NSD här: https://www.nsd.se/debatt/artikel/privata-tandlakare-alla-tandvardare-behovs/lwoog1vj