När stressen släpper
Jag har den senaste tiden fascinerats mycket över hur olika vi är och hur olika vi påverkas. En aspekt är stress och hur den påverkar oss och hur vi i vår tur påverkar den.
En patient hörde i veckan av sig och önskade boka en tid. Eller att säga han önskade var en överdrift. En sedan tidigare konstaterad spricka i en tand hade gjort sig påmind igen. Nu var smärtan på en högre nivå, och han åt maxdosen av smärtlindrande för att skjuta på beslutet att faktiskt boka en tid. Efter en kort stunds småprat undersökte jag tanden och konstaterade att det var dags för min sedan tidigare planerade terapi. Nu hade hans beslut mognat. Ingreppet gick enligt plan och en lättad patient lämnade kliniken. Stressen över det som komma skulle lämnade han kvar tillsammans med resterna av den spruckna tanden.
ETT PAR DAGAR senare ringde jag upp honom för att följa upp hur han mådde. Vi råkar fylla år på samma dag, så jag passade på att ringa just den dagen och också gratulera. Han beskrev en påtaglig lättnad. Samtidigt berättade han om sin bror som var blockerad av oro efter tidigare erfarenheter i tandvården. Han var fast i en stress som hindrade honom från att ens boka en tid. Och trots att min patient själv varit i en likande situation bara några dagar innan så hade han svårt att förstå broderns hantering av situationen. Det var uppenbart att avsaknaden av stresspåslag kraftigt försvårade förutsättningen att tänka sig in i sin brors känsla. Ånyo en intressant paradox.
Och just att få hjälpa patienten att komma över den blockeringen är ett av vårt yrkes riktiga bonusar. Förutom den positiva känsla som infinner sig när patienten kommunicerar sin tacksamhet, så finns det något mer som gör det möjligt att ge bästa möjliga behandling, nämligen att knäcka nöten om det är människan som påverkar stressen eller stressen som påverkar människan.
I SLUTÄNDEN KOKAR det ner till tid och förutsättningar. Att ha utrymme att lyssna, förklara och möta varje patient där hen befinner sig. Det är inte bara en fråga om medicinsk behandling, det är en fråga om att skapa tillit och trygghet. För när stressen får mindre utrymme, får hälsan större. Och det är till allas bästa.
Chaim Zlotnik förbundsordförande chaim.zlotnik@tandlakarforbundet.se