Hållbarhet och rättvisa

Klimatförändringar, politisk oro och pandemier utmanar rådande affärsmodeller och regelverk och utifrån den insikten utvecklades utbildningen på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

DET FÖRSTA utbildningstillfället avslutades med reflektioner kring den forskning och aktuella rapporter som finns på området. Min reflektion var att munhålan i mångt och mycket liknar jorden och dess möjligheter och utmaningar. Begreppet hållbarhet bygger på tre grundpelare: ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar. Våra metoder vilar på samma grundpelare när vi vägleder patienterna i att kunna ta hand om sig själva; vi åtgärdar problem för att minimera riskerna för skada och vi hoppas att våra insatser ska leda till att patienten inte behöver komma tillbaka med samma besvär. I munhålan finns det ekologiska samspel mellan organismer, människans påverkan och mineraler som även vårt jordklot har att hantera.

Skillnaden mellan oss människor och mikroorganismer är att vi kan välja hur vi agerar. Det är förpliktigande för oss och en existentiell utgångspunkt som vi måste ta till oss. Vi måste minimera våra avtryck. Det jag fått med mig från utbildningen är att det inte behöver betyda en försämring i upplevd standard, utan just en omställning, och att det är centralt att den sker så rättvist som möjligt.

ATT INLEDA med uppmaningen att minska avtrycket är något paradoxalt, då den här hösten i en annan bemärkelse handlar om att lämna stora avtryck. Jag tänker förstås på det intensiva politiska arbetet som rör tandvården.
Hållbarhet och rättvisa är två centrala begrepp för Sveriges Tandläkarförbunds påverkansarbete, och vårt arbete är viktigt för att säkerställa att nya system har förutsättningar att uppnå just detta. Det är ett arbete som inte alltid är enkelt, men det är avgörande för svensk tandvård och därmed också för Tandläkarförbundet!

Chaim Zlotnik
förbundsordförande

Från Tandläkartidningen, #8 2024 (utgiven 3 oktober 2024)